Jag vill kunna berätta allt som pågår i mitt huvud. Bara kunna lägga ut allt och låta någon annan ta hand om det. Men det ska jag inte låta någon genomlida.

Jag vill ändra min uppväxt och göra om allt och göra rätt. Egentligen ångrar jag inget jag vill bara tala om för en person hur mycket jag älskar honom. Han som jag skulle göra allt med som aldrig blev av. Alla brutna löften. Jag ångrar inget för den styrka som det här har givit mig. Delvis all kärlek jag inte förtjänar också. Hade du inte gjort såhär mot mig hade jag kanske inte mött alla dessa underbara människor i mitt liv. Jag kanske inte hade fått den uppmärksamhet av de små som jag har nu. Men jag saknar honom varje dag och varje sekund. Till och med när jag sitter bredvid honom saknar jag honom. Det jag saknar är nog all förlorad tid som jag aldrig får tillbaka nu när jag blir behandlad som en vuxen. Jag vill vara ett barn i din famn igen. Du får allt att verka så lätt när jag egentligen vet hur du tänker i varje steg du tar. Att se en vuxen människa gå i steg jag också tagit gör ont.. . Och det finns så mycket jag vill säga men inga ord kommer ut.

De kommer i ångest när jag ska sova... Det skriker och slår i mig och allt får jag ta hand om själv... sov med mig? skitsamma...igen... fan.. jag får ångest av min glädje också.. lämna mig inte..

Jag älskar min kärlek <3

ppuss