Jag är trött. På alla sätt som går. På allt. Jag försöker fylla mina dag med allting för att slippa tänka på mig men allting verkar gå åt fel håll, planer spräcks och jag går bara mer och mer ner i mig själv. Att tänka på mig är inte jag. Det händer bara då och då när jag väl måste det. Jag vill göra allting för alla andra som jag brukar göra. Men just nu funkar det inte och då känner jag mig som en värdelös människa. Att jag inte orkar det gör mig så fel.

Egentligen vet jag att jag måste tänka på mig men när ingen annan verkar göra det så kan jag nog inte göra det. Jag vet att mina vänner finns och blir jävligt arga på mig när jag tänker såhär. Ord funkar inte på mig som på er. Jag behöver agerande.
Jag klagar hela tiden på mig själv, ni tröttnar på det, men det är så för att det är så jag fått höra hela mitt liv. Jag kommer aldrig vara perfekt hur mycket jag än strävar mot det. Det är omöjligt. Men varför försöker jag då...? Usch för mig.

Tack till er! Jag är otroligt tacksam för alla mina vänner som försöker med allt och alla dessa vackra ord. <3 Kelly Clarkson – If No One Will Listen
Hat åt mig. För att jag inte kan ta åt mig.

You and I can find our way to the stars now if you take my hand.
There's a feeling that I get when I touch you, it can't compare to anything.
All the while I was so wrong about you, I was wrong again.
But don't save me.

Jagvillintehadetsåhär!
ppuss