Nu har inte jag varit hemma på snart en vecka och det känns verkligen som sommarlov! Solen steker, folk badar och drar med mig i vattnet. Alla är någorlunda glada och det är massa tjat på värmen som det tjatades efter så mycket i vintras. Alla småkryp som kryper runt på kroppen och sand som fastnar på den våta kroppen efter ett svalkande dopp, man lägger sig sedan och får en solbränna som man vill bli av med men ändå ha den, så att det syns att man varit i solen. Massa d-vitamin och en ur torkad kropp med en lätt huvudvärk pga vätskebrist för att man glömt tiden somnandes på stranden. Flugor som surrar och mygg som bits! Kläder som man vill klä av sig men ändå ha på sig. Kalla kvällar. Man vänder på dygnet och tappar tidsuppfattningen. Ingen koll på dagar, tid eller någonting!

Jag avskyr sommaren :) en pest som man ändå lyckas tycka om. Ett konstigt fenomen. 
Ett lyckorus for genom kroppen idag. Det kändes bra.