Natten. Fyfan.
Nu, nyss, så upptäckte jag att jag bara låg här och kollade mitt ut i ingentinget. Ensam. I det svarta. Inga ljud. Inget ljus.
Blodet rusar fortfarande i öronen och hjärtat känner man i bröstkorgen, men annars, svart och tomt. Lever jag? Nu känner man hjärtat slå hårdare slag och blodet i öronen dånar och brusar som aldrig förr. Huvudet värker och jag lägger mig i fosterställning med små små lätta kramper i magen. Motbjudande och jag vill kräkas. Hur fan slappnar man av och somnar då?
Ingen finns där som andas med mig. Jag känner då att jag inte ens andas. Drar ett djupt andetag och känner hjärtats hårda slag som värker. Snart spyr jag. Tankarna snurrar runt om allt jag gjort i mitt liv. Var det värt det? Ångrar jag mig? Hur kunde det bli såhär?
Det är nu man upptäcker att man gråter och känner de varma tårar rinna på kinden. Varma tårar som rinner över näsan och nuddar läpparna, salta tårar. Jag öppnar ögonen och ser ingenting. Sträcker mig efter något som inte finns. Andas tyngre och tyngre och lyckas slappna av och får tag i något som ger ljus.
Nog fan lever man fortfarande.... Äckliga mörker som lurar mig varje gång.
Jag önskar att nån var här. Och lärde mig att leva i mörkret. Blää.
Jag hatar att jag älskar dig, och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.
Ppuss
2012
S2
Första vlogginlägget
Studentkryssning
Läxkvällar
Franskfilm med norsktext
Överraskningsfest
En enda skotertur
AKKURAT
Sceniskt musik projekt
Robin Hood
Voices
Ängladop
Två sidor i DD
Klassmiddag<3
Konf. @ MÖG
Studentveckan
STUDENTEN
Munspelsjävel.
Jobb på P&L
Ullared
Grillkvällar
The milk is a slut
Kakbak med Néa
Zornsgammelgård
”allt från folkmusik till pop”
1 år med Kärleken
”Stand by me”
Världensbästa damlag
ESTA09kväll
inflyttningsfest för Glutt
Körkort J
Höstlov i Halland
USA!!
Jul med min Kärlek <3
Ännu ett nyår med Älsklingen <3
TOMT
Vart är det jag behöver? Vart är allt som var?
Varför?
VARJE gång blir jag lika rädd när jag ska tända lampan ner till trappan till mitt rum och gå fram till min dörr och titta in i ett svart rum.
När jag kollar mot sängen, det hopp som tänds är obeskrivligt och jag förstår det inte, och tänder lampan blir jag lika besviken VARJE GÅNG på att den är tom. Det kryper ångest och jag låtsas att jag aldrig tänkt tanken och gör allt för att slippa tänka de tankar som nu snabbt tagit sig in och genom mitt huvud. Jag vill inte. De tankar som bara strömmar genom och alla ord som trycker och tär, som egentligen inte finns. Jag hatar det. Jag hatar att va här. Jag hatar att vara ensam. Det går inte.
Hela dagen strömmar i mitt huvud. Alla tankar, förhoppningar och de besvikelser som följer. Allt det som nu är minnen. Allt jag saknar. Alla frågor, inga svar.
Vart är du när jag behöver dig? Varför svarar du inte när jag skriver? Varför berättar jag allt du redan vet och sedan använder? Varför känns det som att du vill såra mig? Jag vet att du inte vill.. Jag vet det.. Det är för svårt för någon så lätt. Det går inte. Men det tär.
Varför saknar du någon annan, när jag saknar dig? Varför behöver du någon annan, när jag behöver dig? Varför ger jag så mycket utan att ta?
Varför gör jag fel jag inte borde?
Varför är jag jag...?
ppuss
Jag älskar min kärlek <3
sämst
Jo, det gör jag. Allt. Varenda liten bakgrund, till allting. Varenda liten jävla sak.. som inte går att göra någonting åt. Jag kan inte ändra, jag kan inte röra, jag kan inte flytta..
ångest innan natt
Jag vill ha dig i min famn och känna mig hel
Jag saknar något jag aldrig haft
Jag älskar något jag aldrig kommer att få
ppuss
Vänner och Kärlek
Min älskade kärlek... Du lugnar mig på ett sätt ingen annan kan. FAN att jag är en sån toffel! ;* jag älskar dig <3
OCH till sist till alla satan idioter där ute vill jag hälsa: http://www.youtube.com/watch?v=R_Dnx3cgIyQ&feature=relmfu
and I forgive you! :)
Jag känner just nu hur en styrka växer i mig. Jag är redo för att ta större steg än jag tagit förut. Jag förändras men till det bättre. Jag är så trött på att vara jag, jag är trött på mig själv. Jag orkar inte vara den jag är utan vill vara någon jag är!
Tack för att ni finns!
ppuss <3
Mina älskade små
Efter ett tag bestämde vi oss för att leka kuragömma. Jag tänkte spela med. Men efter att hon gömt sig bakom samma dörr 8 ggr tyckte jag att hon skulle byta ställe. Hon gjorde det och detta ställe var bättre. Jag spelade med. Farmor spelade med. Hon själv spelade med. Farmor sa "Nej, hon är inte här". Under ifrån bordet hördes "Nej, jag har gått hem!". Vi kunde inte låta bli att skratta. Nästa gång jag skulle leta var hon på samma ställe. När jag sa "men jag hittar inte dig" fick jag en hjälpande röst "Men kolla under bordet då!?".



Din dumma gamla björn..
Jag vill ändra min uppväxt och göra om allt och göra rätt. Egentligen ångrar jag inget jag vill bara tala om för en person hur mycket jag älskar honom. Han som jag skulle göra allt med som aldrig blev av. Alla brutna löften. Jag ångrar inget för den styrka som det här har givit mig. Delvis all kärlek jag inte förtjänar också. Hade du inte gjort såhär mot mig hade jag kanske inte mött alla dessa underbara människor i mitt liv. Jag kanske inte hade fått den uppmärksamhet av de små som jag har nu. Men jag saknar honom varje dag och varje sekund. Till och med när jag sitter bredvid honom saknar jag honom. Det jag saknar är nog all förlorad tid som jag aldrig får tillbaka nu när jag blir behandlad som en vuxen. Jag vill vara ett barn i din famn igen. Du får allt att verka så lätt när jag egentligen vet hur du tänker i varje steg du tar. Att se en vuxen människa gå i steg jag också tagit gör ont.. . Och det finns så mycket jag vill säga men inga ord kommer ut.
De kommer i ångest när jag ska sova... Det skriker och slår i mig och allt får jag ta hand om själv... sov med mig? skitsamma...igen... fan.. jag får ångest av min glädje också.. lämna mig inte..
Jag älskar min kärlek <3
ppuss
utskrik
Pushing it to the limit.
Det är helt otroligt vad underbara vänner jag har som kämpar för mig. Men dum som jag är tar jag inte emot utan bara ger vidare. HUR DUM FÅR MAN BLI?!
Jag saknar mitt hjärta. Jag saknar min glädje. Jag är så förvirrad. Vart går gränsen?
ppuss
Att be om ursäkt är fel
Jag önskar att jag aldrig gett upp. Men skitsamma.
Jag älskar mig kärlek <3
writing at Twilight
Det är inte många som gillar den karaktären, men det gör jag. Han är en underbar karaktär och jag känner igen mig i så mycket och värmen i hans kropp.
ppuss
2011 i små ord
Nyårs löftet (som sprack)
Första dagen med Lena
Biblioteket 14/1 "kommer du hit ofta eller?"
Invigning av RosaHuset
Giftemål med Richard Holmberg 7/2
Hansjöbyggdegård
Orsa Lan
Gymnasiefesten i Rättvik
Ett år med Pernilla Perra Per-Nils Pills Johanna Sahrén
Grövelsjö påsk utan snö
Italien med världens bästa IFK Våmhus <3
Pills 18
The show must go on med Mirandakören
18 år på mig med tårar
Firande av födelsedag
OrsaCrusing med Frida Sand<3
Zadar and Dubrovnic i Kroatien med Våmhus ungdomskör!
Äcklig solbränna
Denice 17år
Nattas körkort som VI fick ;)
Massa Donk
Dop x4
Fellingsbro med Natta
Pills <3 finns alltid för dig
Avskedsfest för Caroline
7/8-11 <3
Vandringen med Pernilla, Emilia och Patricia....
Avskedsfika för Caroline
5 år med Lena
Studentmössa för 1233:-
Lucia i Våmhus
Time to say goodbye i Moras Lucia
MÖG - Dennis and the Swedish palls (Glory Hallelujah)
Julafton med Pernilla
Nyår med Älskling <3
Inte så händelserikt år med mycket har man ändå varit med om.
Är inte så nöjd med mitt 2011 så jag gör ett bättre 2012!
ppuss
trodde du ja...
Allt börjar med en ut skällning för att min mobil inte klarar av att leva i mer än tolv timmar. Då är det mitt fel. Jag antyder att jag ska köpa en ny. Då är jag oansvarig. Jag måste ju spara för att kunna resa till USA om ett år… Fast nej säger jag. Då ska hon ha sina pengar. Och då är det mitt fel att jag inte är hemma och att hon inte får pengar. Jag vill inte vara här. Sen var det mitt fel att jag har sådan dålig relation med min far. Hon gnäller på mig när allt hon vill är att gnälla på honom. Han har inte gjort något fel heller. Men hela tiden pucklar hon på och antyder att jag är värdelös.
När hon började gnälla om pappa gick min gräns. Jag började gråta. Jag tänker inte prata mer. Det är slut med det. Hon får göra vad fan hon vill. Hon ska få sina jävla pengar sen tänker jag inte va här mer. Jag ska vara så lite i vägen jag kan. Jag cyklar för i helvete nu och tänker inte be henne om någonting mer. Hon har det ju så jobbigt. Allt kretsar runt henne. Hon måste göra allt. Men be om hjälp det kan hon fan inte och ber hon om den då kan man inte som henne för då duger man inte för hon gör allt bäst.
Är det verkligen mitt fel allt som hon antyder? Är det mitt fel att vi bor i skogen? Är det mitt fel att jag får ångest av att vara hemma? Är det mitt fel att jag och pappa inte håller kontakten? Är det mitt fel att jag aldrig får lära mig för att jag aldrig kan göra någonting bra, eller bättre än hon?
Hon gör mig värdelös. Den som ska vara mig närmast.
http://www.youtube.com/watch?v=yYwSa9YELCQ
ppuss